Dag 1 på det nya året

Denna nyårsbuketten plockade jag i vår trädgård den 31/12- 2017. Vi var bortbjudna på nyårsafton och värdinnan fick buketten & champagne.

Vi har haft en väldigt tråkig höst och vinter här på Söderslätt, inte en snöflinga har vi fått. Det som vi haft mest av är dimma och regn...

Denna fina biduken fyndade jag på Jysk...bara 10 kr/m. Hoppas att jag får användning av den när jag säljer honung i sommar. Kul om man kan duka upp bordet lite fint med ett bitema.

Under mitten av januari kunde man ibland skönja ljuset vid horisonten.

Jag går en strandpromenad varje dag även om den alltid väcker minnen av vår lilla Chess.

Känns ensamt att gå själv...

Ibland har man lite tur på strandpromenaderna!! Hittade lite fina drivvedsbitar efter allt blåsande.

I slutet av januari märktes det att dagarna blivit längre och ljusare. Bilden är tagen den 30 januari och det var nästan som en vårdag...med en bitande västvind...

Det är inte så mycket bisyssla på vintern för då ska bina vara i fred i sin varma kupa.

Ett ingrepp måste dock göras och det är oxalsyrebehandling. Man droppar syran mellan  ramarna  och det ska få ev varroakvalster att släppa taget om bina och dö.

Men det mest spännande med behandlingen är att se om bina lever...och det gjorde de, i alla tre kuporna!

Vanligvis gör man behandlingen i december men vi har så milda vintrar här i söder så det blir förskjutet till januari.

 När solen börjar skina är det viktigt att täcka för kuporna annars lockas bina fram av värmen. Om bina flyger ut så blir de snabbt kalla och orkar då inte ta sig tillbaka till kupan utan faller ner döda.

Väldigt speciell solnedgång, det blev en distinkt linje på havet.

Man tröttnar verkligen aldrig att gå längs stranden, olika varje dag.

Nu är det dax att hamla pilarna, de har blivit väldigt stora på de tre vintar vi bott här.

Maken tog (med glädje) fram motorsågen och kapade trädgrenarna.

Vår snälla granne bränner upp grenarna på åkern.

Skånsk vinter...

...men vackra solnedgångar...

...men vi går mot ljusare tider!

...trodde vi...

Några dagar senare kom det in en sk snösmocka över Skåne. Jag lyckades fånga ovädret på bild när det var på väg in från havet.

Snöovädret i slutet av februari överraskade oss verkligen. Vi hade inte fått en flinga på hela vintern och sen kom allt på en gång...

Hela vår innergård var helt igensnöad.

Vacker morgon efter all snö.

Vår gård ligger ca 200 m från Väg 9 och det är en lång bit att skotta...speciellt som det fyker igen hela tiden...

Vi kommer inte att få ut bilen förrän snön försvinner.

På bakgården har vi en fin skidbacke. Vinbärs- och krusbärsbuskar ligger väl dolda under snömassorna.

Mina stackars bikupor är helt översnöade! Snön är egentligen inget problem för det isolerar bra men bina måste ha ventilation också...

...och ett par gånger om dan får vi rensa undan lite snö nertill så att det kommer luft till kuporna.

Bara att hålla tummarna för att bina klarar persen.

På Söderslätt snöar det inte, det fyker...snön färdas längs marken.

Lite vackert är det trots allt.

I mitten av mars hade vår häck förvandlats till en ishäck.

På Böste brygga hade det bildats ett gigantiskt isblock.

Böste brygga den 19 mars, förvandlad till en isbrygga.

Barnbarnen kom på besök och besteg det nya snöberget i trädgården.

...och självklart blev det en snögubbe också! Barnen döpte honom till Edward Blom...

I slutet av mars, precis innan påsk, drar nästa stora snöoväder in över oss.

Jag hade en ständig oro över mina stackars bin, vinterkylan gav inte med sig alls.

Vanligtvis flyger bina ut i början av mars här i Skåne men det gick givtevis inte...

 I februari roade jag mig med att göra ca 200 små frökrukor av tidningspapper.

Jag hade ryggskott och kunde inte göra så mycket annat just då.

...och trots alla oväder och brist på solljus så börjar det gro i de små krukorna.

Det blir chili, paprika, tomater, purjolök, mejram, solrosor av olika slag och en del annat.

Långfredag och jag står i djup snö och försöker påskpynta.

Jag har tagit mig in från vänster och sen bakom träden för att komma på rätt plats.

Jag försöker fixa till det inför påsken men det är svårt att få till nån vårkänsla när fönsterna är täckta av snö.

Långfredagen kommer med strålande solsken!! Det blir ganska varmt så vi förberder för att bina förmodligen kommer att vilja ta sin första flygtur för året, trots snön...

Maken får gräva bort massor av snö bakom kuporna för jag måste passa på att kolla hur det står till i kuporna, vet ju inte ens om bina lever...

...till mina stora glädje så finns det bi i alla mina tre kupor!!

Så tacksam!

Binas vinterfoder är slut och än finns det inget i naturen som ger dem näring så det får bli lite stödfoder till dem i väntan på att det ska knoppas i naturen.

Det vita är en sockerdeg (stödfoder) som man får ge tills de kan hämta mat själva.

Bi och snö är ju en dålig kombination så vi får täcka med filtar och presseningar runt om kuporna så att bina inte hamnar i snön. Det är givtevis en hel del som druttar ner i snön men flertalet håller sig framme vid kuporna.

Det första bina gör är att bajsa för de håller sig hela vintern i kupan så det blir väääldigt mycket bajs runt om kuporna. Att se bina flyga ut är som att se ett kosläpp på ängen, glädjen är verkligen påtaglig för bina, man ser hur de njuter av att röra sig fritt igen.

...inte vackert men funktionellt...

Bina är väldresserade, håller själva koll på temperaturen...:)

När barnbarnen besökte oss den 7 april hade vi fortfarande snö i trädgården...

...men vid besöket två veckor senare var det full vårvärme!

Vi gjorde drakar av presseningar och snören.

Besök vi havet är obligatoriskt när barnbarnen besöker.

Jag går ofta på stranden och letar strandfynd, den här sjöhästen är ett av mina finare fynd.

I början av april fick vi storkbesök på åkern. Bilden är verkligen inget mästerverk men man ser en skymt av storken som snabbt flög vidare.

Äntligen vårkänsla i trädgården!

Odlingslådor är ett bra sätt att få lite koll på snigelinvasionen under sommaren, nu har vi fyllt på med ytterligare lådor.

Fredagsmys i bikupan. Bina mumsar på foderdeg i avvaktan på att naturen ska komma igång. Bina behöver massor med mat nu eftersom drottningen redan börjat lägga ägg som ska matas upp. Risken för bidöd är störst på våren så det gäller att hålla koll så att det alltid finns mat.

Förutom mat så behöver bina också massor av vatten. De är törstiga efter en hel vinter i kupan. Jag har en jättestor skål med vatten utanför kuporna men alla kan göra en liten vattenbar till bina och andra insekter.

Fyll en skål med vatten och lägg ut stenar, grenar och lecakulor så att allt vatten täcks.

Bina drunknar i öppet vatten och måste ha något att sitta på när de dricker.

Njut av skådespelet när bina kommer och dricker!

Inför bisäsongen måste man tillsätta nya ramar i kupan så att drottningen kan lägga ägg.

Man trär en tråd genom ramen och spänner till trådarna ordentligt så att vaxet ska sitta säkert.

Därefter placerar man vaxet så att det vilar på trådarna. 

Nästa steg är att tillföra ström på trådarna så att de värms upp så vaxet smälter och fastnar på trådarna. Smälter man för mycket så ramlar allt igenom så det gäller att vara försiktig.

Vaxet har fastnat och stelnat på trådarna och ramen är färdig att sättas in i kupan.

Det gäller att ha massor av ramar och vax hemma för det går åt många ramar under en säsong.

Precis sidan om kuporna har vi planterat salix eftersom det lockar ut bina på våren. Dessvärre är rådjuren också intresserade av salixen, inte för att äta utan för att feja sina horn på.

Det blir stora skador på stammen så vi fick bygga ett rådjurshinder och det funkade!

Havet i maj...sagolikt...

I skrivande stund håller rapsen att slå ut.

Detta är vår utsikt och bina har bara ca 100 m till rapsfältet

Redan den 11 maj var vi helt omgivna av rapsfält!! Gula fält så långt ögat nådde...underbart!!

Bina behövde verkligen inte flyga långt för att komma till rapsen.

Underbar väg norr om gården, bara raps.

Den 22 maj såg jag det här lilla rådjurskidet precis utanför vårt staket!

Troligen alldeles nyfött, så himla sött!!

Mamman var givetvis inte långt borta. Jag stod gömd bakom ett träd och filmade allt, varken mamma eller kid hörde mig så de blev aldrig rädda.

Fantastisk upplevelse!

För att vara beredd inför slungningen köpte vi hem massor av honungsburkar.

Vi trodde det skulle räcka hela sommaren men de tog slut snabbt...

Det är en hel massa pryttlar som behövs vid slungningen.

Allt måste diskas inför den första omgången eftersom det legat inpackat hela vintern.

Mycket diskande blir det...

...och slungan måste diskas av plus lyftas in i köket...

...och köket måste saneras...

Vi har inget slungrum utan arbetet sker i köket. Det fungerar bra eftersom vi har ett hyfsat stort kök med praktiskt klinkergolv som är lätt att städa.

Efter att jag skrapat bort vaxet på ramarna sätter vi ner dem i slungan, som tar 8 ramar åt gången.

Detta är första slungningen...

...andra slungningen...

...och tredje...

Efterarbetet är ganska digert...massor av stora kärl, slungan, redskap och hela köket måste fixas. Man måste göra det direkt efter slungningen annars har man både bin och myror överallt!!

Bara att gilla läget!!

De här två kuporna har alltså dragit in över 100 kg honung hittills!!

Lika mycket som en vuxen man väger. Snacka om att vara flitig som ett bi!!

Skönt med en promenad på stranden efter allt jobb.

...och det blev till och med ett litet dopp från bryggan!

Vi har varit flitiga i trädgården under våren och nu blommar alliumlökarna, ljuvliga!!

Nationaldagen firades i soligt och fint väder.

Här hade vi en altandörr som var gammal och sliten. Eftersom dörren sitter i köket valde vi att ta bort dörren och behålla fönsterdelen.

Här är nedandelen bortsågad och fönstret är kvar. Det var inte helt enkelt att fixa men vi har en väldigt duktig snickarvän som hjälpt oss.

Lecablock muras upp och äntligen slipper vi myror och skalbaggar som krupit in i dörrspringorna.

Dessutom slipper vi kallras på vintern...

Stängt och igenbommat för myror och isande vindar.

Maken slammar på rödgrund på lecamuren därefter slammas vitt murbruk på i omgångar tills det blir i jämnhöjd med väggen. Uppbyggnaden ska härda under ett år och först till nästa sommar kan vi vitkalka då hela gården ska vitkalkas.

När vi ändå slabbar med murbruk har vi fixat till valvet och några ytliga sprickor i väggarna.

När morfar varit duktig och murat blir han en väldigt nöjd patient när barnbarnen agerar sjukvårdare. Det är ingen hejd på vad morfar ska erbjudas :)  Det ska fixas varma omslag, choklad, kaffe, frukt och en massa annat. 

När jag påtalar att morfar nog är frisk nu så får jag en åthutning för att inte störa...morfar behöver lugn och ro...

Jag vill också vara patient...

Till slut blir ändå morfar frisk så att vi kan gå till stranden och göra ett sommarskrik över havet.

Lite sköna kvällar har vi kunnat glädjas åt.

...och promenader på stranden. Här är det Böste beach som ligger spegelblank.

När altandörren var klar (slammning återstår) var det tid att ta sig an köket; ny bänkskiva, vask och fläkt.

Ny fin vask som sitter på rätt håll! 

Ny bänkskiva!  Kommer att bli nytt kakel också, syns på bilden att det är påbörjat. Vi kaklar direkt på det gamla kaklet, smidigt.

Att renovera i gamla hus är både jobbigt och tidsödande. Man får lägga mycket tid på att hitta knep för att dölja vissa saker och det finns knappast en rät vinkel nånstans, allt måste specialanpassas.

Det som var mest jobbigt var ändå värmen, köket ligger i söderläge och det var full sol och värme hela dagarna trots vinklade persienner. Men nu är det nästan klart!!

Lite loppisar har det trots allt blivit!

Fyndade en liten kärra för 40 kr som jag kan ha till alla bigrejer som ska med ut när man går igenom kuporna varje vecka.

Slungan har blivit väl använd denna sommar och ännu är det inte slut. Minst en gång till ska vi slunga.

Efter varje slungning rengör vi den och det tar tid...och är bökigt...

Jag har köpt ett billigt set med linser till min mobil, himla kul att ta lite annorlunda bilder.

Nyckelpigor älskar tydligen blå bolltistel.

I slutet av augusti var det dax för den sjunde slungningen för i år. 

Varje gång vi har slungat har det varit nästan 30 grader varmt och trots parasoll är det fruktansvärt varmt i bigården.

Innan man påbörjar slungningen måste man borsta av bina från ramarna och det tar en evig tid. Bina är ju inte direkt samarbetsvilliga till att släppa ifrån sig den inhämtade honungen. Man kan heller inte stressa med arbetet, det måste ske i lugn takt och med stor respekt för binas säkerhet.

Den sista slungningen gav mycket flytande honung. Honungen hade dock för hög vattenhalt så vi fick torka ner den med hjälp av avfuktare och tappa upp honung efterhand.

Honung ska ha en vattenhalt på 17 - 20 %   Vi använder en refraktometer för att mäta vattenhalten.

Barnbarnen spanar efter regn...men det skulle dröja väldigt länge innan vi fick några droppar.

Skörden bärgades redan tidigt i juli, inga mängder för bönderna i år.

När all honung är färdigslungad är det dax att ta itu med vaxsmältning. Jag tycker det är väldigt rogivanda att smälta vax.

Jag smälter vaxen i linnepåsar för då slipper man få så mycket småkrafs med i det smälta  vaxet. Jag använder mig av en saftmaja och lägger linnepåsen där frukten ska ligga. 

Ett bomullsband om påsen behövs för att det inte ska flyta ut småskrafs.

Det smälta vaxet flyter ut i en bakform med bakplåtspapper i. Det är lättare att få ut vaxet på så sätt.

Trots att jag har vaxet i linnepåsar smälter jag det ändå två gånger för att få det så rent som möjligt (ny linnepåse vid andra smältningen).

Vaxet som jag anväder till mina bivaxsalvor är det vax som bina själva tillverkar då de förseglar sin honung i ramarna.

Det är ett exklusivt vax som bara vi biodlare har tillgång till.

I år fick jag väldigt mycket vax eftersom vi slungat hela sju gånger.

Sensommaren är en spännande tid då vädret pendlar mellan höstkänsla och sommarvärme.

Här är det ett dramtiskt åskoväder som vi hoppades skulle komma hit men det stannade över havet.

Soluppgångarna under hösten är magiska. Jag är en morronmänniska och vaknar alltid vid 06-tiden, då får man se många fina soluppgångar.

Cirkellinsen är väldigt kul, tycker jag.

De senaste dagarna har höstkänslan varit påtaglig. Älskar dimmiga morgnar.

Dagen innan vår badbrygga skulle plockas bort tog jag denna bilden som jag tycker är vår egen "Bridge over troubled water"

För en tid sedan fick jag kärt besök av min faster, farbror och kusin. Det är en väldigt kreativ familj och det fina smideshjärtat är deras egen design och tillverkning.

Väldigt vackert och passar perfekt hos oss.

Det har varit ovanligt många regnbågar i sommar. Man måste ju ta foto på alla...

Lite dramaregnbåge.

En regnbåge rakt ner på vår gård!

Magisk regnbåge över åkern norr om gården.

Eftersom vi slungade stora mängder honung i sommar fick jag också mycket vax. Har gjort ett par omgångar bivaxsalvor.

De oljor jag använder är ekologisk raps- eller solrosolja samt ringblomma, vresros, lavendel och kokos. Blomoljorna har jag själv gjort av de blommor vi har på gården.

Jag lägger blommor i en burk och täcker allt med raps- eller solrosolja. Sen ställer man burkarna i ett varmt och soligt fönster i 3-4 veckor (detta gjordes i somras).

Kokosoljan är ekologisk.

Förutom att vi fick mycket honung har vi också fått en gigantisk skörd av tomater.

Jag sådde frön i våras och planterade ut ca 50 plantor tidigt i våras. Förra året blåste många plantor sönder och därför satta jag ut många plantor i år så att vi säkert skulle få tomater. Ja...sommaren tog ju aldrig slut och inte heller tomaterna....tror vi skördat ca 30 kg. Tomaterna på bilden är de sista tomaterna som skördades innan frosten slog till.

Vi har fryst in både hela och krossade tomater, vi har gjort ketchup och vi har syltat in de gröna tomaterna. Dessutom har vi skänkt bort åtskilliga kilon till nära och kära.

Barnbarnen älskade tomaterna och det var ju bra.

En söndag i oktober vaknade vi till en fantastisk soluppgång!

Lite dimmigt, alldeles tyst och en ljuvlig strimma ljus på molen.

Sagolikt.

Senare på dagen blev det en strandpromenad.

Det var lågvatten och då blir det fantastiska bilder.

Promenaden blev lång och plötsligt var solen på väg ner.

När vi flyttade ut på landet bestämde jag mig för att inte bli hysterisk inför alla småkryp.

Jag har hanterat det ganska bra hittills men det blev svårt när jag såg denna stora spindeln på en säck...som jag höll i...  Spindeln var stor och jag blev helt stel i kroppen, hjärnan jobbade intensivt för att hitta en lösning men till slut sansade jag mig.

Jag tog fram mobilen och tog några foton och sen kilade spindeln in i garaget...

När jag kollade på mina bilder så insåg jag att spindeln var väldigt vacker. Nu samsas spindeln och jag i garaget men jag hoppas den håller sig i nån hörna där inte jag är...

Höstskymningen sänker sig över gården.

Jag är en lyktsamlare och har en väääldigt stor samling men när jag hittade denna lyktan på Agdas i Gislövs läge var jag bara tvungen att ha den.

Passar perfekt, tycker jag.

Hösten ger oss rosaskimrande mornar...

...och purpurfärgade solnedgångar.

Vi fick ju väldigt mycket honung i år och därför testade vi att göra egen chokladhonung...och den blev väldigt god! Det var inte helt lätt att få rätt balans mellan honung och choklad men till slut blev vi nöjda.

Vi använde bara honung, Valrhonakakao och lite salt, inga andra tillsatser.

Jag gillar att koka kola till julen och i år blev det honungskola med chokladsmak....försvinnande goda...

Jag byter ut sockret mot honung och det fungerar utmärkt.

Barnbarnen kom som vanligt för att välja sin egen gran och samtidigt passade de på att provsmaka mormors julgodis...fick göra lite mer godis efter provsmakningen...

Ännu en fantastisk morgon på Söderslätt....

...och ytterligare en...

Sista dagen i november fick jag besök av en förvirrad geting. Har aldrig sett getingar så sent på året.

Den var dock i så dåligt skick att den fick somna in.

Blå kvällning i november.

Fyren heter Trelleborg och bilden är tagen en tidig morgon i Trelleborg.