År 2019 blir mitt 4:e år som biodlare.

Jag väljer att ha en egen flik om min biodling så det blir lättare att följa året i bigården. 

  • bees.jpg

    Välkommen till biåret 2019

  • långt till vår.JPG

    Januari 2019. Vintern har varit mild hittillls här i södra Skåne. 

    Jag har invintrat fyra samhällen, två stora samhällen och två avläggare som gjordes i juni 2018.

    Avläggare betyder att man tar ett par ramar med bin från ett stort samhälle och sätter i en egen bikupa för att starta ett nytt bisamhälle.

    Nu får man bara hålla tummarna för att bina överlever vintern.

  • oxalsyra.jpg

    Januari 2019

    Första åtgärden för året blir att behandla bina med oxalsyra. 

    Bina kan få ett kvalster som heter varroakvalster och som är svårt att bli av med. Man behandlar med myrsyra under hösten men behandling med oxalsyra måste ske då det inte finns några yngel i kupan och det finns det ju inte nu under vintern.

    Man drar upp oxalsyran i en kanyl och droppar mellan ramarna.

    Samtidigt med behandlingen får man också ett hum om hur bina mår och hur många det finns i varje kupa. Jag har bin i alla mina kupor och det blev jag väldigt glad för.

    Nu på vintern har man ju ingen aning om hur många bin som finns i kuporna eftersom bina sitter i en klotformation högst upp i kupan.

    Bilden ovan är tagen genom plasten och de gula klumparna är vax som bina byggt.

  • lego1.jpg

    Hittade detta lilla Legopaket hos min bihandlare...så sött!!

  • lego2.jpg

    Det visade sig dessutom att det var en kvinnlig biodlare!

  • lego3.jpg

    Allt finns med...rökpust, handskar, bidräkt, kupa, honungsburkar och ramar med bi.

  • vårfoder.JPG

    I mitten av mars kunde jag lyfta på täckbrädorna och plasten för att kolla tillgången på mat i kuporna. Våren är den absolut stressigaste tiden för en biodlare. Fastän man har bin i alla kuporna är faran för bidöd inte över för det gäller att hela tiden ha koll så att bina har lagom med foder.  Ett bisamhälle svälter snabbt ihjäl om de blir foderlösa.

    Jag matar med Ambrosia på våren, det är en sockerlösning som bina äter tills de själv kan hämta foder i naturen. Jag kollar minst var tredje dag hur det ser ut med foder.

    Man behöver inte störa bina eftersom fodret läggs direkt på ramarna.

  • propolistinktur.JPG

    Under förra sommaren samlade jag propolis från bikuporna. Propolis är en kådliknande massa som bina samlar från bla gran och tall. Bina använder det till att täta springor i kupan så att den blir helt dragfri. Man kan givetvis inte ta all propolis från kupan utan bara den som bina tex använder för att täta igen ramarna för de måste ju kunna tas upp vid inspektion i kupan.

    Man samlar propolis under hela sommaren och sen lägger man det i en burk och fyller på med sprit. Spriten ska egentligen vara 80-90%-ig men i Sverige finns det bara 60-%-ig och den får duga (man bör inte använda utländsk sprit eftersom man inte vet det exakta innehållet)

    Propolisen ligger i spritlösningen i ca 1 mån, skakas varje dag och sen är den klar.

    Jag har köpt tepåsar med snöre som man själv kan fylla med te men i detta fallet fyllde jag på med propolis. Påsen får rinna av och sen klämmer man ut det sista.

  • propolis klar.JPG

    Tinkturen är klar och det blev 60 ml vilket räcker precis till den bruna burken som jag också använder när jag gör bivaxsalva. Egentligen ska man hälla upp tinkturen på en flaska med pipett och det får inköpas under kommande säsong, detta var trots allt en test.

    Propolis har såklart en massa användningsområden och kan användas både i kroppen och utanpå, den är antibakteriell, antivirus, antisvamp, antiinflammatorisk, motverkar parasiter,  sårläkande,  mot magsår,  mot munsår mm mm

  • ram1.JPG

    Inför bisäsongen måste man se till att ha ramar färdiga för att sättas in i kupan. Bina har haft ramar med foder under hela vintern och dessa ska bytas ut successivt mot nya fina ramar där drottningen ska lägga ägg under hela säsongen.

    Jag köper färdiga ramar men trådar själv och sätter på vax. Vaxet har jag smält ner under hösten och lämnat in till min bihandlare och får nytt vax i utbyte. 

    Vax är en väldigt dyr post för en biodlare och det lönar sig verkligen att spara på alla vaxrester under säsongen och smälta ner allt under hösten. Jag är helt självförsörjande på vax och det sparar mig ett par tusen kronor varje säsong.

    På bilden ligger en färdigträdd ram som ska få vax påsatt. Lite svårt att se trådarna men det finns 6 trådar som löper från den övre till den undre kanten.

  • ram2.JPG

    Man lägger på vaxkakan så den vilar på trådarna.

    Ramar och vax finns i massor av storlekar så det gäller att hålla koll när man köper nytt.

  • ram3.JPG

    Den här lilla elektriska apparaten har två poler och när dessa poler sätts på de små stiften som håller tråden så blir de lite varma så att tråden smälter vaxet.

  • ram4.JPG

    Ramen har två stift och de är väldigt små så det är lite pilligt att hålla få till det ibland.

  • ram5.JPG

    Här har vaxet smält in på trådarna och sitter nu fast så att bina själva kan bygga upp cellerna.

    Om man smälter för mycket ramlar vaxet rakt igenom och man får lägga det i vaxhögen som ska smältas till hösten.

    Man får ha lite fingertopskänsla när man sätter på vax.

  • pollentid.JPG

    I slutet av mars blev det mycket aktivitet i kuporna. Här börjar bina samla in gult pollen som de ska ha för att mata yngel så småningom. 

    Det är fortfarande för tidigt att kontrollera om det finns yngel i kupan, det måste bli varmare väder så att man inte chockar bina och drottningen.

    Man vet heller inte om drottningarna klarat vintern och det är den stora frågan just nu...men det är bara att vänta...

  • bivatten.JPG

    På våren är bina jättetörstiga!! De har varit utan vatten hela vintern och dricker enorma mängder, faktiskt. Innan jag blev biodlare visste jag inte ens att bina drack vatten...

    Ställ gärna ut vatten till bin och andra pollinatörer. Skölj lecakulor så de blir rena från smuts, häll i en låg skål och fyll på rejält med vatten så att lecakulorna flyter i vatten. OBS! Måste vara lecakulor som täcker hela ytan så att bina kan gå runt utan att ramla i vatten för då dör de.

  • första bikoll 19.JPG

    Den 20 april var det dax för första kollen i kuporna. Man ska inte störa bina för mycket när de börjar bli aktiva, de behöver lugn och ro för att starta säsongen.

    När bina har varit ute och flugit ett tag och det blir en varm och vacker dag så är det dax att försiktigt titta i kuporna. Man måste vara väldigt försiktig så att man inte råkar skada drottningen.

  • inringat yngel.JPG

    När man gör första kollen behöver man inte leta efter drottningen, det viktigaste är att man ser att det finns yngel för då har ju drottningen lagt ägg.

    På bilden har jag ringat in ynglet dvs de täckta partierna. 

    Det fanns yngel i alla våra tre kupor och dessutom hade jag lyckan att se drottningen i en av kuporna. Man blir lite extra glad när man ser drottningen :)

  • stödfodring 19.JPG

    Man måste vara flitig med att stödfodra bina tills naturen kommer igång med blomning. Ett bisamhälle svälter snabbt utan mat. Jag kollade kuporna varannan dag under hela april månad. Jag har ju kuporna i trädgården så det är lätt för mig att kolla.

  • bi fint 2 maj.JPG

    Vi har planterat en massa blommor som bina gillar precis utanför bigården.

  • fjäril i bibad.JPG

    Bina behöver massor av vatten på våren (och även under sommaren). Jag fyller på mitt kar flera gånger om dan när det är varmt ute.

    Bina var inte helt förtjusta över besöket av påfågelfjärilen i vattenskålen :))

  • svärm 1 19.JPG

    Den 31 maj var det dax att slunga rapshonungen. Det är en massa som ska förberedas innan slungning och när vi väl hade samlat på oss alla saker som behövdes i bigården så upptäcker vi att en kupa har svärmat...

    Tack o lov satt svärmen lågt i en buske och det var lätt att ta den men det tog ju extra tid för oss...och varmt var det...

    Viktigt dock att fånga svärmarna. Dels är det det bra för bina  att bo i en kupa och ha tillgång till mat och bli behandlade mot olika sjukdomar och dels är det en stor ekonomisk förlust för oss biodlare att förlora en svärm som innehåller flera tusentals bin.

    Att köpa nya bin kostar flera tusen kronor och dessutom förlorar man massor av honung som bina inte kan dra in.

    Vi har fångat en svärm till och mer info om svärmar kommer framöver.

     

  • kök slungn1.JPG

    Förutom att det är mycket jobb i bigården med att ta in alla ramar som ska slungas så måste också köket rengöras noga. Hygienen är såklart jätteviktig vid slungning och det är mycket att fixa i köket både före och efter slungningen. 

    Kletigt blir det och massor av disk...

  • kök slung3.JPG

    Här har vi plockat fram slungan, täckplast, flera hinkar....

  • kök slung2.JPG

    ....och här är själva avtäckningsdelen där man avlägsnar vaxet från ramarna.

  • kök slung4.JPG

    När honungen har rätt vattenhalt dvs mellan 17-20% så förseglar bina honungen med vax. Det är ju deras vinterföda och det är hygieniskt och bra att ha honungen inkapslad.

    För att slunga honungen måste vi ta bort vaxet med en speciell gaffel, en avtäckningsgaffel.

  • kök slung10.JPG

    Vaxet är väldigt exklusivt eftersom bina själva producerar vaxet. De lådor där bina sparar sin honung kallas skattlådor och där har drottningen inget tillträde och kan alltså inte lägga ägg där. 

    Det finns ett spärrgaller mellan yngelrummet (där drottningen bor och lägger ägg) och skattlådorna. Alla bin rör sig fritt mellan yngelrummet och skattlådorna men drottningen, som är större och kraftigare, är helt enkelt för tjock för att ta sig igenom gallret.

    I skattlådorna finns alltså bara ren honung och vaxet är det finaste vax man kan få och det används till att göra bivaxsalva. Vi samlar allt detta vaxet såklart.

  • kök slung5.JPG

    När man täckt av allt vaxet med gaffeln är det äntligen dax att slunga. Vi får ner 8 ramar i vår slunga. Vi vevar för hand eftersom vi är hobbyodlare.

  • kök slung6.JPG

    Vi tappar upp honungen i en hink och sen häller vi över det i en större spann (blir flera stycken spannar). Då silas honungen genom två olika silar, en grovsil och en finsil med minimala hål. Man vill ju få bort allt vax från honungen.

    Allt vax från silarna sparas, vax är en dryg utgift och det gäller att ta tillvara på allt för att smälta ner och lämna in för att få nytt vax tillbaka.

  • kök slung7.JPG

    Silad och klar honung. Ljuvligt gott med nyslungad honung.

    När honungen är silad så ska den stå övertäckt ett dygn. Det är för att pollenrester ska flyta upp till ytan. Man brukar lägga ett bakplåtspapper tätt mot ytan.

  • kök slung8.JPG

    Innan vi tappar upp på burk så ympar vi honungen. Mer om detta vid annat tillfälle.

    Vi fick en ganska rejäl skörd av rapshonung och det är tur för den är väldigt efterfrågad av våra vänner.

  • kök slung9.JPG

    ...här var det lite mer!

  • pollen bi 3 maj.JPG

     Här är ett litet bi som rullat runt i en maskros.

  • pollenbyxor.JPG

    Dessa båda bina har samlat pollen i sina pollenbyxor. Bina har små fickor på sina ben där de lastar in pollen.

  • bi o drönare.JPG

    Ett bisamhälle består av bi, drönare och en drottning.

    På denna bilden ser ni skillnaden mellan ett bi och en drönare dvs det översta är en drönare.

    Drönarens enda uppgift är att para sig med en ungdrottning. Det finns många drönare i ett samhälle och många parar sig med drottningen. Efter parningen dör drönarna.

    De drönare som inte parat sig lever alltså kvar i kupan men har ingen uppgift, de är helt enkelt drönare. De går omkring men sköter inga sysslor, de bara äter och drar runt.

    Till hösten blir de dock utslängda av arbetsbina för då börjar maten tryta och det måste sparas på vinterfodret. Det kallas drönarslakt när bina bokstavligen kastar ut drönarna från kupan.

    Drönarna har ingen gadd och kan alltså inte försvara sig mot arbetsbina.

  • drottning trädäck.JPG

    En dag när vi kom hem såg jag denna lilla samlingen nedanför en av kuporna. Tyvärr var det en drottning som hade försökt svärma.

    Drottningen är vingklippt så hon kan inte flyga och då har alla bina avbrutit svärmen och krupit in i kupan igen.  Drottningen kunde inte flyga upp från trädäcket och tyvärr kom vi hem försent för att hjälpa henne.

    Jag tog min drottningklämma och lade henne på flusterbrädan (binas ingång till kupan) och drottningen gick in i kupan. Bina har dock gjort sig av med henne för vid genomgång några dagar senare var hon borta.

    Ni ser att drottningen är mycket större än bina och att hon är klippt i den vänstra vingen. Hon är också märkt med en gul prick (år 2017) vilket innebär att hon var två år gammal. Hon skulle bytas ut i år oavsett men det hade varit bättre om jag själv hade fått byta henne.

Kommentar
:) :( :D ;) :| :P |-) (inlove) :O ;( :@ 8-) :S (flower) (heart) (star)